En djupdykning i textilåtervinningens värld

textil återvinning
Vi dyker ner bland circulose, viskos, bombull och mer därtill.

Textilåtervinning, textilåteranvändning, up-cycling, och slutna kretslopp – varumärkena och aktörerna är många och det pågår just nu ett omfattade arbete med att ta till vara på mer på textil som sekundärråvara. I det här reportaget ger vi oss på en sammanfattning av hur marknaden ser ut just nu.

När det kommer till att ta till vara på uttjänt eller överbliven textil så finns det tre huvudsakliga steg – sortering, nedbrytning och ny produkt.

Sortering

Om vi börjar med titta på sortering så finns det en svensk aktör just nu som har kommit långt i det arbetet och det är Sysav med sin anläggning Siptex i Östra hamnen i Malmö Skåne.

Sysav står för Sydskånes avfallsaktiebolag och Siptex som själva textildelen heter står för ”Svensk innovationsplattform för textilsortering”. Läs allt om Siptex anläggning och hur den funkar här.

Siptex sorterar automatiskt inkomna textiler efter färg och fibertyp med hjälp av teknikerna nära-infraröd och visuell spektroskopi (NIR/VIS)

Slutprodukten blir balar av kläder i enhetlig färg och fibersammansättning och går under marknadsnamnet ”Refab” som står för ”Renewable fabulous fabric”.

Flera av de största svenska varumärkena inom textilvärlden är inblandade i anläggningen, inklusive H&M, Boer Group, Stadium och Elis.

De själva beskriver verksamheten så här:

Siptex finansieras av Vinnova och är ett steg 3-projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation. Detta steg innebär etablering av världens första automatiserade sorteringsanläggning för post-consumer textilier i industriell skala. Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med ett brett konsortium bestående av svenska modebolag, forskningsinstitut, myndigheter och aktörer från olika delar av värdekedjan för textil.

Vid full kapacitet kan Siptex återvinna 24.000 ton textil om året, det motsvarar ungefär en tredjedel av all svensk textil som blir till avfall varje år.

siptex laser
Här sorteras kläderna på Siptex anläggning med hjälp av nära-infraröd och visuell spektroskopi.

– Vi fick ut ungefär 4.000 ton förra året, i kommersiella ton. Sedan har det ju varit många tester det första året. Vi räknar med att vara inne i fullkapacitet nästa år. Efterfrågan på återvunnen fiber finns – och den kommer bara att öka, säger Anna Vilén kommunikatör på Sysav, i ett reportage i Sydsvenskan.

En annan aktör med delvis liknade verksamhet är Textile Recycling AB, de driftar många av de gröna kärl för textilinsamling som står runt om i landet. Majoriteten av det som samlas in fraktas sedan till en anläggning i Polen – Vive Textil Recycling.

Väl där sorteras textilen till Secondhand, eller blir till nya produkter så som tvättlappar, dämpningsmaterial och skyddsöverdrag efter en fiber- och materialanalys, skriver Textile Recycling.

En tredje aktör är Södra och de är lite unika, de göra nämligen alla tre steg själva – insamling, nedbrytning och förädling – dock i samarbete med en aktör från Österrike. Mer om det nedan.

Nedbrytning / textilmassa

Om vi pratar om den textil som inte har ett andrahands-värde i befintligt skick så sorterats den alltså i (bästa fall) i homogena högar och går sedan vidare till aktörer som bryter ner den och omvandlar den till ny textilmassa.

En av Siptex största kunder heter Renewcell, det är ett numera börsnoterat bolag, där H&M är näst störta ägaren. Idéen föddes 2012 av tre forskare på KTH. Och idag håller man på att öppna sin andra anläggning som kommer ligga i SCAs industriområde Ortviken i Sundsvall. Därifrån säger man sig kunna spotta ut 60.000 ton massa per år.

Renewcells plats i kedjan är återvinning av cellullosabaserat textilavfall, exempelvis bomullskläder, som man bryter ner och omvandlar till ett nytt material som man gett marknadsnamnet Circulose.

Circulose kan sedan gå vidare och bli till viskosfiber, tyg och slutligen helt nya kläder – mer om det under ny produkt längre ner.

Renewcell är en av de ledande aktörerna inom det här området och förutom att köpa in textil från Siptex köper man även in från två anläggningar till, Soex i Tyskland och Texaid i Schweiz.

En annan massa (cellulosa) på marknaden är den Södra just nu håller på att utveckla, den har marknadsnamnet Oncemore och är en kombination av återvunnen textil och träfibrer. Mer om Södras satsning som görs i samband med det österrikiska bolaget Lenzing (som är en stor spelare när det kommer till träbaserad textilier) kan du läsa om här.

Förutom återvinning av textil finns det massor av andra material, exempelvis uteslutande träfibrer, inom den sfären håller just nu H&M, Ikea och Stora Enso på att starta en gemensam fabrik. Men en djupare dykning bland textil av alternativa material såsom trä, r-pet och hampa får behandlas i en annan artikel.

Nya produkter

chris wargon
Chris Margetts visar upp sina 3D-printade dojor med material från återvunnen textil.

Och så var vi då framme vid det roligaste, nya produkter av återvunnen textil, vem vill inte sälja det? Typ alla. Och det är väl också därför som man än så länge får börja med små steg.

Exempelvis Fristads som lyckats klämma in 15 procent återvunnet material i sin nya skjortkollektion.

Annons

En annan produkt som nu finns på marknaden är Levis klassiska jeans 501 som bland annat består av 16 procent Circulose i (alltså Renewcells massa).

– Det är oerhört kul att de ikoniska 501:orna kan tillverkas med vårt cirkulära material Circulose. Det innebär att materialet håller den kvalitet som krävs för kommersiellt breda lanseringar, det är helt klart en uppskalning och tydlig markering världen över inom återvunnen denim, säger Harald Cavalli-Björkman, Chief Growth Officer, på Renewcell, till TEKO.

Förutom Circulose består jeansen av återvunnen denim och produktionsspill som blandats upp med ekologisk bomull.

– Det här samarbetet visar att skillnaden mellan viskos och bomull börjar suddats ut. Jag bär jeansen just nu och känner ingen skillnad och de innehåller ändå 40 procent viskos. Och just känslan som konsumenterna upplever innebär att det går att använda återvunnen viskos i större utsträckning, säger han. Levis har också designat jeansen för att de ska lättare kunna återvinnas i nästa steg, bland annat i detaljer såsom patchen med Levis symbol på baksidan av jeansen som är av vit bomull istället för läder. Vi har testat att återvinna jeansen i vår process och det fungerar utmärkt, säger Harald.

Renewcell samarbetar även med bland annat KappAhl, Bestseller, Inditex och Gina Tricot samt deras delägare H&M, enligt TEKO. I den artikeln nämns också att man har spännande projekt på gång med ”en del andra hemliga aktörer”.

Vem vet kanske är det någon i branschen?

Slutligen så har vi killen på bilden här ovan, Chris Margetts, grundare av företaget The Sole Theory, som tagit vara på återvunnen textil och med hjälp av den 3D-printat ett par skor, eller ja tofflor.

– Efterfrågan på mer hållbara produkter är jättestor. Det är ingen fråga om att människor kommer att vilja köpa sådana här skor om vi sätter dem på marknaden, säger Chris Margetts.

Chris fortsätter sedan med att förutspå skobranschens framtiden:

– Den traditionella produktionen kommer att bestå, men det kommer att bli ett alternativ med 3D-printing-affärer och drop-off-ställen för materialåtervinning. Du kommer att kunna ta förra säsongens mode till ett ställe och återvinna materialet till dagens outfit på ett annat, säger Chris Margetts. Dessutom kan antalet komponenter i ett par skor minska från mellan 20-30 idag till kanske 2-3, vilket skulle underlätta återvinning enormt, läs hela pressmeddelandet här.

Det här projektet görs i samarbete med Wargön Innovation, även de en spelare i den här sfären. Wargön beskriver sitt uppdrag så här:

Vi lotsar nya materialinnovationer vidare i parallell affärs- och teknikutveckling. Målet är att möjliggöra resan från laboratoriets idé- och gramskala till marknadsfärdiga produkter.

Det finns såklart betydligt fler produkter än så här, men det kan väl vara ett bra ställe att börja på, tycker du det här var intressant så kan vi fördjupa oss ännu mer.

Siffror och terminologi

Många av aktörerna som ligger i framkant i det här området är ju giganter och att kika på exempelvis H&Ms eller Södras omsättning ger oss inte så mycket. Men vi kan åtminstone titta på Renewcells siffror för att få ett hum om vart man befinner sig just nu.

Renewcell hade under 2020 en omsättning på 1,5 miljoner kronor och ett rörelseresultatet på -68,3 miljoner kronor jämför med -37,1 miljoner kronor 2019. Det här förklaras framförallt av ökade kostnader hänförliga till förberedelser inför, och arbetet med, kapacitetsexpansionen i Ortviken.

Under de första tre kvartalen 2021 har bolaget omsatt omkring 1,5 miljoner kronor och hittills ligger rörelseförlusten på 67 miljoner kronor i förlust. Du hittar mer detaljerad information här.

Och avslutningsvis, som du märkt är det väldigt många varumärken som snurrar runt kring de här ämnet men nedan listar vi några av de neutrala termerna:

Cellulosa – är en polysackarid (kolhydrat) som utgör huvuddelen i växternas cellväggar, det är en av naturens vanligast substanser, enligt Wikipedia.

Dissolvingmassa – är en kemisk massa som utgör råmaterial till textilindustrin för tillverkning av viskos och lyocell till textilier, vilken i sin tur används för att tillverka kläder, sängkläder och möbelklädsel samt cellofan, disktrasor och hygienartiklar, enligt Wikipedia.

Viskos – är trivialnamnet på ”cellulosa-xantogenat”, som är basmaterial för såväl fibrer, konstsilke, som folier och cellofan. Fibern är baserad på bomull eller cellulosa, enligt Wikipedia.

Lyocell – Lyocell tillverkas av cellulosa, men tillverkningen sker på ett miljövänligare sätt än för regenatfibrerna viskos och modal. Lyocell förädlas i ett slutet kretslopp där 99% av de icke-giftiga lösningsmedel som används återvinns, enligt Wikipedia är Lyocell den första fibern på trettio år att klassificeras som en egen fibergrupp.

Slutsats

De stora aktörerna rusar efter att vara en del av och kontrollera värdekedjan för återvunnen textil. De nya klimatmålen och agenda 2030 har riktat ljuset mot flera industrier som tidigare stått lite utanför hållbarhetsdebatten. Textilbranschen är kanske det tydligaste exemplet på det och nu gäller det för de branschledande att ta igen förlorad tid om man vill fortsätta vara på topp.

Idag så är textilåtervinning ännu inte uppenbart lönsam när vi pratar kronor och ören, men det är såklart ingen anledning att inte fortsätta utveckla den och det bör heller inte vara det primära målet. Med det sagt så är köparna många när man väl fått fram den återvunna produkten och efterfrågan tycks vara större än utbudet just nu.

Vetenskapen jobbar hårt med nya metoder, uppfinningar och formulas och kommer garanterat bli ännu bättre på att hantera textilen. Nu är frågan om samhället kommer steppa upp också. Sverige är förmodligen varken bäst eller sämst på att samla in textil, men oavsett vart vi befinner oss idag så är det helt uppenbart att vi kan bli bättre och göra det enklare för konsument att lämna in textil. Stora mängder slängs idag, enligt den senaste undersökningen (som är några år gammal) cirka åtta kilo per person eller totalt 80.000 ton. Men i takt med att vi bli bättre på att faktiskt göra något av det som samlas in kommer den siffran säkert att öka, ungefär som med papper som har en väldigt hög återvinningsgrad på omkring 75 procent.

Annons

Uppdaterad: Ny vd på Ernst Alexis

placeholder man
Ämnen i artikeln: Ernst Alexis

Patric Höglund har börjat på en ny tjänst efter semestern som vd för Ernst Alexis och Nytello. Höglund var tidigare vd och partner på Mickson Företagsreklam.

Den 1 augusti tillträdde Patric Höglund som ny vd på Ernst Alexis, senast kommer han från rollen som vd på Mickson företagsreklam där han även var delägare, vilket han inte är längre. Han har också jobbat på Merx Team, Sagaform samt Wackes och har således gedigen branscherfarenhet.

Patrics mål som vd sägs vara att förbättra försäljningsarbetet, utveckla Ernst Alexis erbjudande stärka det befintliga teamet på plats samt göra mycket eget säljarbete och kundkontakter.

– Känner mig otroligt taggad och motiverad att ta mig an denna uppgift att leda Ernst Alexis
och lyfta teamet till nya höjder. Mitt mål är att öka bolagets försäljning på både nya och befintliga kunder i Norden både när det gäller EA och Nytellos sortimentet, samt att vi bibehåller den personliga och proffsiga kundservice vi har idag, säger Patric Höglund, nytillträdd vd på Ernst Alexis, i ett pressmeddelande.

Vidare nämner Höglund att man kommer jobba med att utveckla bolagets lager och se till att de har ”rätt produkter i rätt volymer för snabba leveranser.”.

Ämnen i artikeln: Ernst Alexis
redaktionen@branschkoll.se
Annons

Way Out West tar nytt grepp på festivalkläderna – igen

wow crew shirt

”Tillsammans kan vi driva på en hållbar omställning i eventbranschen”

Göteborgs musikfestival Way Out West klär sina 1.500 funktionärer i cirkulära t-shirts, som är tryckta utan årtal och som kommer samlas in och lagerhållas till nästa års festival.

Tröjorna är resultatet av ett samarbete mellan Wargön Innovation, Dvala rent & reprint och festivalarrangören Luger, med målet att minska textilkonsumtionens miljöpåverkan.

T-shirtsen, tillverkade av second hand-material och ”deadstock”, är tryckta utan årtal, vilket möjliggör återanvändning under framtida festivaler. Efter festivalen samlas tröjorna in, rekonditioneras och lagerhålls för att kunna användas igen nästa år.

Annons

– Det viktiga för oss är att implementera klimatvänliga arbetssätt som både förbättrar vår verksamhet och skapar ekonomiska vinster, säger Kimmie Winroth, projektledare för Way Out West, i ett pressmeddelande.

Nystartat företag som fokuserar på cirkulär merch

Festivalen samarbetar bland annat med Dvala rent & reprint, ett nystartat företag i Vänersborg, vars affärsidé bland annat är att hyra ut merch.

– För mig är det en fantastisk möjlighet att få arbeta med en av de största aktörerna i eventsverige idag. Tillsammans kan vi driva på en hållbar omställning i eventbranschen, vilket är kärnan i Dvalas affärsidé, säger Victoria Fagerlind, grundare av Dvala rent & reprint.

Förra året sålde Way out West secondhand-kläder som merch på festivalområdet, läs mer om det nedan.

LÄS OCKSÅ: Way Out West sålde secondhand-kläder som festivalmerch

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Megaförvärv i USA – två av landets största profilleverantörer går samman

US merger

Amerikas näst största och tredje största leverantör av produktmedia kan nu tillsammans bli störst i landet som i sin tur är störst på promo i världen.

I en marknadsdefinierande affär har S&S Activewear, den näst största leverantören inom promo-industrin, förvärvat Alphabroder, branschens tredje största aktör. Förvärvet, som väntas slutföras senare i år, har fått grönt ljus från relevanta myndigheter, vilket banar väg för en sammanslagning som kommer rita om kartan för den amerikanska promo-industrin, skriver man i ett pressmeddelande.

Med en kombinerad omsättning på över 4,1 miljarder dollar under 2023, kommer bolagen efter sammanslagningen potentiellt toppa Sanmar som idag är USA:s största leverantör i promotion-industrin, med en omsättning på 3,6 miljarder dollar förra året.

Bra synergier mellan bolagen

S&S Activewear, känt för sina sport- och fritidskläder, och Alphabroder, leverantör av uniformer och företagskläder, kompletterar varandra produktmässigt. De planerar att fortsätta driva verksamheterna under sina respektive varumärken, samtidigt som man hoppas dra nytta av varandras styrkor inom distribution och marknadsföring.

Bägge företagen ägs till största delen av investmentbolag där S&S Activewears majoritetsägare heter Clayton, Dubilier & Rice och Alaphabroders tidigare ägare (innan affären) var Littlejohn & Co, rapporterar ASI.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Demonstrationerna i Bangladesh påverkar företag och leverantörskedjor i branschen

textile bangladesh 1800

De ovanligt blodiga protester som pågått i Bangladesh de senaste två månaderna har förutom att skörda människoliv lett till avbrott i leverantörskedjor.

Bangladesh är världens näst största exportör av kläder efter Kina och 6-7 procent av världens
totala textilier och kläder tillverkas i landet. Vidare utgör textil- och klädindustrin över 80 procent av Bangladeshs totala exportintäkter.

De senaste två månaderna och framförallt senaste veckorna har kraftiga demonstrationer präglat landet, främst ledda av studenter som motsatt sig en kvorteringslag som sägs gynna grupper som är allierade med landets (numera före detta) premiärminister.

Bland annat har H&M stängt ner sin fabrik i landet och Kappahl har stängt ner sitt kontor där. Även Zara och VF Corp (som äger Vans, Supreme och The North Face) har tillverkningsanläggningar i Bangladesh.

Annons

Inom promo-industrin har flera ledande leverantörer, inklusive Sanmar och Gildan, arbetat med fabriker i Bangladesh under det senaste året. Trots de pågående oroligheterna har Gildan, som nyligen flyttade en del av sin produktion från Honduras till Bangladesh, inte ändrat sina expansionsplaner. Företaget har stängt sina anläggningar tillfälligt för att skydda sina anställda, men förväntar sig att situationen stabiliseras inom kort, skriver ASI.

Förlorar 150 miljoner dollar om dagen

Protesterna har redan påverkat landets ekonomin kraftigt, med Bangladesh Garment Manufacturers and Exporters Association som uppskattar att industrin förlorar 150 miljoner dollar per dag av utebliven produktion under utegångsförbudet.

Demonstrationerna kan vara över

Demonstrationerna kan dock över, då studenterna tycks ha fått igenom de flesta av sina villkor och efter att premiärminister Sheikh Hasina flytt till Indien så har man nu enats om en ny ledare under en övergångsperiod.

Det är Nobelfredspristagaren och ekonomen Muhammad Yunus som nu under helgen svurits in som Bangladeshs nya ledare, vilket för närvarande tycks ha fått stopp på demonstrationerna.

– Idag är en strålande dag för oss. Bangladesh har skapat en ny segerdag. Bangladesh har fått en andra självständighet, sa Yunus till journalister när han landade i Bangladesh huvudstad Dhaka på torsdagen, skriver SVT.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Intermail ingår samarbete med tryckeri- och byrånätverk i Danmark

Prin 2 2 1800

Ska stärka inköp och digital kommunikation mellan parterna.

InterMail Danmark och InterMail Sverige, leverantörer av olika riktade kommunikationstjänster i Norden, meddelar att de har ingått ett strategiskt och kommersiellt partnerskap med Prinfo Denmark.

Prinfo Denmark är ett landsomfattande tryckeri- och byrånätverk med självständiga grafiska företag som sammantaget har över 500 anställda och en omsättning på 700 miljoner danska kronor. Tillsammans samarbetar de för att leverera grafiska lösningar till den danska marknaden.

Står för inköp och rådgivning

Samarbetet, som blev officiellt 1 juli, handlar om att Prinfo ska ge InterMail Danmark och InterMail Sverige tillgång till inköp och rådgivning av grafiska material, kuvert och papper. Det till mycket konkurrenskraftiga priser, står det i pressmeddelandet med hänvisning till att det är en stor fördel i en konsoliderad marknad inom papperbaserad kommunikation.

Digitala tjänster till Prinfo

Intermail å sin sida kommer att stå för Prinfo Denmarks digitala närvaro inom kommunikation. Eftersom Prinfo Denmark är leverantör till Statens Indkøbsprogram (motsvarigheten till Kammarkollegiets ramavtal i Sverige) så ser man också att det ”möjliggör att ännu fler uppdrag kan lösas för offentliga kunder”, skriver Intermail vidare.

Prinfo Denmarks vd Jesper Daugaard välkomnar det inledda samarbetet:

Annons

– Under de senaste 12 månaderna har vi haft en intensiv dialog med InterMail Danmark och InterMail Sverige om deras inträde i gruppen och vilka fördelar detta medför för båda parter. Det är otvivelaktigt en stor fördel att kunna använda varandras kompetenser kommersiellt i en marknad där fysisk och digital kommunikation är sammanhängande.

Partnerskap oerhört viktiga

Anders Ertmann, vd för InterMail Danmark och InterMail Sverige, är inne på samma linje och menar att det nya samarbetet gör bolagen starkare både kommersiellt och inköpsmässigt.

– Vår tillväxtresa kräver goda och starka partnerskap – som vi också har med KMD, Netcompany, Kivra och e-Boks – och med den fortsatta konsolideringen i Norden är partnerskap oerhört viktiga för oss. Vi ser fram emot många års gott samarbete med Prinfo Denmark och alla gruppens skickliga företag, säger han i ett uttalande.

Startar upp i augusti

Det nya kommersiella samarbetet drar igång i augusti och september med dialoger och workshops för Prinfo Denmarks medlemsföretag på Jylland och på Själland, enligt Intermail.

Branschkoll har tidigare rapporterat att Intermail sålde sin kuvertverksamhet till Bong 2018. Sedan dess har bolagets tagit ut en ny riktning, att erbjuda kommunikationstjänster till sina kunder där också print fortsatt är en av flera kommunikationskanaler. Man har också gjort ett större antal förvärv.

Intermail köptes tidigare i år av kapitalfonden Capidea och avnoterades innan sommaren från danska börsen. I Sverige omsatte Intermail 69 miljoner kronor under sitt senaste räkenskapsår.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Scandinavian Print Group förvärvar tyskt tryckeri

003 Esben Mols Kabell 2021 1 1800

Uppköpet är koncernens första i Tyskland.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Förpackningsföretag når milstolpe – i förtid

kollage 1800
Ämnen i artikeln: DS SmithWellpapp

Företaget ska ha medverkat till att 30,5 miljoner förpackningar på svenska marknaden har genomgått materialbyte – från plast till wellpapp.

Ämnen i artikeln: DS SmithWellpapp
redaktionen@branschkoll.se
Annons

Positivt kvartal för teknik- och printföretag – lösningar för automatiserade DM-utskick är tillväxtmotorn

dm

Tillväxt med automatiserad direktreklam. ”Fler företag väljer direktreklam för att nå konsumenter”.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Printerleverantör väljer norrländsk PR-byrå

Pitchen avgjorde i valet av partner för marknadsföringen.

Mediabyrån Chillimedia blir Epson Sveriges kommunikationspartner framöver. Umeåbyrån ska bistå det japanska teknikföretaget i Sverige med bland annat innehållsproduktion, annonsering och influencer marketing. Det skriver affärssajten Resumé.

Bland reklambyråns kundsamarbeten och projekt finns sedan tidigare bland andra Norrlandsoperan, Lycksele djurpark och Umeå kommun, enligt Chillimedias hemsida.

Enligt sajten säger Epson Sveriges marknadsansvarige Sara Jeppsson, i ett pressmeddelande att den initiala planen var att välja en byrå i Stockholmsområdet, där också Epson Sverige har sitt säte; ”men Chillimedia överträffade med sitt engagemang och förmåga att förstå våra behov”.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Snabbväxande förpackningstillverkare investerar i B2-press

B2 press

Vd:n om nya inkjetmaskinen: ”En betydande förändring”.

redaktionen@branschkoll.se
Annons