Stor aktör inom återvunnen textil tvingas i konkurs

Textilaktör i konkurs.

Textilbolaget Renewcell som tillverkar textilmassa av återvunna textilier i Sundsvall, i SCAs gamla lokaler har i dagarna ansökt om konkurs.

Bolaget som är uppbackat av bland annat H&M och Girindus har haft en tuff höst och vinter där en vd fått gå och aktiekursen har kollapsat med cirka 90 procent.

I ett pressmeddelande skriver bolaget att ”Orsaken till beslutet att ansöka om konkurs är att Re:NewCell inte har lyckats säkra tillräcklig finansiering slutföra den strategiska översynen” och ”Som en del av den strategiska översynen förde Re:NewCell långtgående förhandlingar med de två största aktieägarna, H&M och Girindus, sina befintliga långivare BNP Paribas, European Investment Bank, Finnvera (som partiell garant), Nordea, AB Svensk Exportkredit såväl som med potentiella nya investerare och andra intressenter gällande långsiktiga finansieringslösningar”.

Annons

Men dessa diskussioner har alltså inte lett till tillräckligt med ytterligare finansiering och bolaget ansökte om konkurs vid Stockholms tingsrätt.

– Jag måste tyvärr meddela att vi har tvingats ta beslutet att ansöka om konkurs. Eftersom vi har en stark tro på bolagets långsiktiga potential har vi, tillsammans med våra rådgivare, ägnat betydande tid och kraft på att försöka säkra den likviditet, kapital och ägarstruktur som krävs för att kunna säkerställa bolagets framtid. Som en del av förhandlingarna har vi haft intensiva dialoger med såväl nuvarande huvudägare som nya investerare, våra banker samt andra intressenter. Dessa diskussioner har tyvärr inte varit framgångsrika. Detta är en sorglig dag för miljön, våra anställda, våra aktieägare och våra andra intressenter, och det är ett tecken på bristen på ledarskap och nödvändig förändringstakt i modebranschen säger styrelseordförande Michael Berg, i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Renewcells vd får gå efter kurskolaps

Läs mer om textilåtervinning och aktörer som sysslar med olika former av ”textilt miljöarbete

Annons

Här är de grafiska företag som säljer mest i statliga upphandlingar

upphand stat

För vissa bolag är dessa affärer en väsentlig del av omsättningen. Så här stor del av branschens omsättning står upphandlingar för.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Svensk utvecklare av affärssystem accelererar

D small 1800

Företaget spår tillväxt på 15-20 procent per år. ”Vi har en stark utveckling”. Fått flera större kunduppdrag.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Reklaminvesteringarna 2023 – här ökar de fysiska medierna

genre bild

Under 2023 uppgick den totala reklaminvesteringen till 88,6 miljarder kronor. Här är ljusglimtarna för den grafiska branschen.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Nu vänder det: Real tillväxt på annonsmarknaden i det första kvartalet 2024

IRM data Q1

Efter ett svagt positivt sista kvartal under 2023 växer annonsmarknaden återigen ordentligt under det första kvartalet 2024.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Tryckerikedja med 40 medlemsföretag gör skyltsatsning

skilt norge

”Vi ska ta upp kampen med andra skyltkedjor och sätta oss ordentligt på kartan.”

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Universitet söker tryckeri – avtalet värt 20 miljoner kronor

Upphandlar småformatstryck och expomaterial.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Upphandlar trycktjänster till ett värde av 164 miljoner kronor

Ramavtalet omfattar fyra anbudsområden och tiden löper fyra år framåt.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Rekryteringsbehovet till branschen minskar – men ”utbildningssystemet är underdimensionerat”

evag rekrytering

98 medlemsföretag har svarat i Grafiska företagens nya rapport. Räknar med att anställa 750 personer på tre års sikt. Närmare hälften av rekryteringarna beror på pensionsavgångar och anställda som slutar.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Stora danska butikskedjor satsar vidare på direktreklam

DR 1800
Ämnen i artikeln: SDR

Viktigt avtal inom direktreklam på den danska marknaden.

Ämnen i artikeln: SDR
redaktionen@branschkoll.se
Annons

Skollagen ändras – elever måste ha tillgång till fysiska böcker

Skola bok

Från och med den 1 juli stärks den tryckta bokens roll i den svenska skolan.

Det sker genom en ändring i skollagen i sommar och har till syfte att förbättra skolresultaten i den svenska skolan, skriver Grafiska Företagen i ett pressmeddelande.

Den tryckta boken får en egen definition – ”lärobok” – som nu definieras i lagen som en pappersbok.

Annons

Den grafiska branschen har länge fört fram kopplingen mellan böcker och läsförståelse och branschorganisationen ser regeringens beslut som ”både självklart och bra”.

– I princip all forskning visar på ett tydligt samband mellan användningen av böcker och ökad läsförståelse. Att den svenska skolan prioriterat bort tryckta läromedel är oförståeligt och har tyvärr visat sig i skolresultaten det senaste decenniet, säger Johan Grauers som är kommunikationschef på Grafiska Företagen och fortsätter:

– Det är mycket bra att det förtydligas att riktiga böcker behövs för att ge elever förutsättningar att ta till sig kunskap på bästa sätt. Vi hoppas förstås att en hel del av dessa böcker kommer att tryckas här i Sverige, vilket är bra både för klimatet och företagen.

I Utbildningsutskottets betänkande som Riksdagen klubbade i december 2023 kan man bland annat läsa följande:

Rätten till läroböcker

Regeringen anför att det är mycket viktigt att på olika sätt stärka arbetet med elevers läsförståelse. Både digitala och tryckta läromedel är av betydelse. Läsprocesserna ser olika ut på skärm och på papper och elever behöver få möjlighet att utveckla såväl det digitala som det analoga läsandet. Regeringen anser dock att den tryckta läroboken har ett särskilt värde och att fokus bör ligga på det analoga läsandet i yngre åldrar. Den samlade vetenskapen visar att utvecklingen av läs- och skrivförmåga hos barn gynnas av användning av analoga resurser.

Utgångspunkten bör vara att det är läroböcker [används här för att beskriva tryckta böcker. red. anm.] som används i under­visningen. Regeringen anser att läroböcker är viktiga för att stärka elevernas språkutveckling och läsförmåga. Digitala läromedel och digitala lärverktyg kan med elevers stigande ålder användas i större utsträckning och ge goda effekter, under förutsättning att det görs selektivt, utifrån tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde. Digitala läromedel och digitala lärverktyg kan vidare i vissa situationer, men som huvudregel inte i alla situationer, användas av kompensatoriska skäl.

Regeringen anför vidare att en god läsförmåga kommer att vara lika viktig i morgondagens digitaliserade värld som den är i dagens. Elever behöver därför motiveras att fortsätta läsa tryckta texter. Ett sätt att bidra till detta är att skolor ger elever god tillgång till läroböcker och att lärare medvetet arbetar med texterna i dessa böcker.

redaktionen@branschkoll.se
Annons