Så ställer sig nyckelaktörer till producentansvaret på textilier

klader

Regeringens förslag om producentansvar för textil har nu varit ute på remiss och vi har kollat vad Teko, Textilimportörerna och Blåkläder tycker om förslaget.

Sammanfattningsvis kan man säga att två av de tre aktörer vi tittat på är överlag positiva medan Textilimportörerna är mer skeptiska. Och att det stora frågetecknet från samtliga aktörer är ”vad ska man göra med de kläder som det i dagsläget inte finns någon teknik för att återvinna?”.

Målet med det nya förslaget sägs vara:

  • Att åstadkomma miljönytta genom ökad insamling av textil för återanvändning och av textilavfall för återvinning, i första hand för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning.
  • Att ansvaret för avfallshantering och återvinning av textil ska läggas på producenterna utifrån principen om att förorenaren betalar.

Blåkläder välkomnar ett producentansvar för de textila avfallsströmmarna.

Men har vissa synpunkter främst gällande att arbetskläder som i många fall kan vara olämpliga för återbruk inte ska hamna i facket av textilier som har ett ”förbud mot förbränning” (Punkt 8.2.3).

Vilket enligt Blåkläder skulle resultera i att man samlar in textiler och får lägga dem på hög i väntan på utveckling av teknik som kan ta hand om dem.

Anledningen till att det i dagsläget inte går att återvinna arbetskläder är för att man dels blandar fibertyper och material för att maximera livslängd och skyddskapacitet. Samt att de förorenas genom att utsättas för bland annat betong, målarfärg, asfalt, olja och kemikalier.

Enligt Blåkläders beräkning skulle ett förbud mot att kunna elda upp uttjänta arbetskläder resultera i omkring 2.500 ton textilt avfall varje år som i princip inte går att ta tillvara på.

”Bortkastade pengar”

Branschorganisationen Textilimportörerna med medlemmar som Swedol, Stadium och Lindex tycks vara betydligt mer kritiska till förslaget, i deras remiss går det bland annat att läsa:

Sveriges hantering av textilavfall är i internationell jämförelse högtstående. Vi lägger inget textilavfall på deponi vilket hör till undantagen i världen. Vi använder avfall som bränsle i värmeverk. Avfall är billigt bränsle och textil består antingen av cellulosafibrer eller fibrer tillverkade av olja. Värmeproduktion är förvisso en sista utväg men det finns ju ingen annat. Om textilavfall inte används måste det ersättas av annat bränsle. Det finns heller inget krav från EU (utredningen sid 329) att medlemsstaterna ska införa producentansvar för textil.

Utredningen föreslår ett mycket komplext system för insamling. Vi ifrågasätter om det kommer att kunna fungera. I jämförelse med dagens system med väl definierade roller för samtliga aktörer i varans färd mot avfall föreslår utredningen en byråkratisk koloss. I förslaget finns dessutom inbyggt en ”Svarte Petter” i form av ett krav på att branschen ska lagra textilvaror hur länge som helst.

Annons

Vidare säger Textilimportörerna att de 325 miljoner per år det väntas kosta är bortkastade pengar, eftersom det enda förslaget kommer ge är ”ett mycket mer byråkratiskt och komplicerat avfallshanteringssystem som inte har några belagda miljöfördelar jämfört med den ordning som råder nu”.

Man menar att det föreslagna systemet mer eller mindre kommer vara kontraproduktivt och skriver:

Vad utredarna inte nämner är att branschen, förutom de dryga 300 miljonerna per år skulle bli skyldig att ta hand om och skydda från väta, är ett textilberg som kan växa sig hur stort som helst. Utredningen har i princip kapitulerat inför den springande punkten, vad ska det bli av allt textilavfall som kommer att samlas in i hela EU? Vi hemställer att utredningen görs om för att ett undvika ett misslyckande och en onödig belastning på de svenskbaserade textilföretagen. De är inte de som förorenar.

”Övergripande positiva”

TEKO säger sig vara på en övergripande nivå positiva till att förslaget genomförs på det sätt som utredningen föreslår.

TEKO är positiva till att utredningen fokuserar på vad som ska uppnås, men inte ger detaljkrav på hur. Detta ger utrymme för framtida innovationer inom området. Vi ser också att ambitionen att öka såväl återanvändningen som återvinningen av textil och därigenom öka möjligheterna för att skapa cirkulära affärsmodeller inom det textila området är lovvärd. Denna ambition delas av flertalet företag i branschen, skriver man i sitt remissvar.

Man nämner också vikten av att skynda långsamt för att få till ett system som fungerar väl, samt vikten om att ytterligare fördjupa forskningen på dessa frågor för att bli bättre på att hantera och ta tillvara på textilier som i dagsläget är svåra att återvinna.

Då i stort sett bara ren bomull kan återvinnas storskaligt av det textila material som samlas in idag är det av största vikt att skyndsamt se till så medel för stora utlysningar finns tillgängliga för branschen. Detta främst för forskning om sortering och digitaliseringsteknikens möjligheter, storskaliga försök med fiberåtervinning för olika fiberslag, storskalig forskning på kemisk återvinning och att testbäddar byggs för textilåtervinning. Näringslivet har förstås ett ansvar för detta också, men det är minst lika viktigt att staten/EU stödjer samarbeten inom forskning och utveckling, samt stöd för uppstart av nya företag inom sektorn, skriver TEKO.

Länkar

Samlingssida för förslaget och samtliga remisser

Själva förslaget: Producentansvar för textil – en del av den cirkulära ekonomin

Blåkläders remissvar

Textilimportörernas remissvar

TEKOs remissvar

Annons

Danskt tryckeri växer på ny adress efter förpackningsförvärv

Kollage

✔️Dubblar tryckkapaciteten med ny offsetpress – ”en gamechanger” ✔️Produktion av förpackningar blir nytt affärsområde ✔️Allt kan göras inhouse

redaktionen@branschkoll.se
Annons

VVS-leverantör byter alla förpackningar – ska bara använda kartong och papper

Hansgrohe Group GreenPackaging 1800

Enbart kartonger och pappersdelar som är 100 procent återvinningsbara ska användas.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Holmen: Lägre papperspriser drog ner resultatet första halvåret

henrik sjoelund
Ämnen i artikeln: Holmen

Så här utvecklades marknaden för papper och kartong under andra kvartalet.

Ämnen i artikeln: Holmen
redaktionen@branschkoll.se
Annons

VPK rapporterar minskad omsättning men fortsatta investeringar 2023

Ämnen i artikeln: VPKWellpapp

✔️Så gick det för den svenska verksamheten ✔️Lönsamheten förbättrades kraftigt ✔️Lösningar i wellpapp

Ämnen i artikeln: VPKWellpapp
redaktionen@branschkoll.se
Annons

Stora Enso investerar i förpackningsproduktion i Polen

well stora enso 1800
Ämnen i artikeln: Stora EnsoWellpapp

Bland annat byggs en ny wellpapp-linje upp.

Ämnen i artikeln: Stora EnsoWellpapp
redaktionen@branschkoll.se
Annons

Köper två pappersbruk och två wellanläggningar i Polen

Schumacher Packaging Werk Wroclaw
Ämnen i artikeln: Wellpapp

Växer sig allt större genom att expandera till Europas sjätte största ekonomi.

Ämnen i artikeln: Wellpapp
redaktionen@branschkoll.se
Annons

Snabbväxande etikettföretag siktar mot 90 miljoner kronor i år

Etikett
Ämnen i artikeln: Etikett

Startup-bolaget har tagit in flera etikettmaskiner till anläggningen i Norden från storkoncernen man har i ryggen.

Ämnen i artikeln: Etikett
redaktionen@branschkoll.se
Annons

Holmens bruk i Iggesund minskade koldioxidutsläppen med 25 procent

Holmen BPP 0323 Braviken Aug 2023 467 1800
Ämnen i artikeln: HolmenIggesund

Holmens bruk i Iggesund, Sverige, har framgångsrikt minskat sina fossila koldioxidutsläpp med nästan 25 procent från 2022 till 2023.

Ämnen i artikeln: HolmenIggesund
redaktionen@branschkoll.se
Annons

Svenska dryckesförpackningars klimatavtryck

Dryck klimat
Ämnen i artikeln: Återvinning

Här är de förpackningar med lägst CO2-avtryck per liter dryck. Engångsglas ger överlägset högst utsläpp.

Ämnen i artikeln: Återvinning
redaktionen@branschkoll.se
Annons

Nu ska hundra procent av presentpapperet vara närproducerat

Pappersfabriken 8 kopiera

Lagerhaus svenska tryckerileverantör av presentpapper växer stabilt. Förra året investerade man stort i ny tryckpress.

redaktionen@branschkoll.se
Annons