Så ställer sig nyckelaktörer till producentansvaret på textilier

klader

Regeringens förslag om producentansvar för textil har nu varit ute på remiss och vi har kollat vad Teko, Textilimportörerna och Blåkläder tycker om förslaget.

Sammanfattningsvis kan man säga att två av de tre aktörer vi tittat på är överlag positiva medan Textilimportörerna är mer skeptiska. Och att det stora frågetecknet från samtliga aktörer är ”vad ska man göra med de kläder som det i dagsläget inte finns någon teknik för att återvinna?”.

Målet med det nya förslaget sägs vara:

  • Att åstadkomma miljönytta genom ökad insamling av textil för återanvändning och av textilavfall för återvinning, i första hand för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning.
  • Att ansvaret för avfallshantering och återvinning av textil ska läggas på producenterna utifrån principen om att förorenaren betalar.

Blåkläder välkomnar ett producentansvar för de textila avfallsströmmarna.

Men har vissa synpunkter främst gällande att arbetskläder som i många fall kan vara olämpliga för återbruk inte ska hamna i facket av textilier som har ett ”förbud mot förbränning” (Punkt 8.2.3).

Vilket enligt Blåkläder skulle resultera i att man samlar in textiler och får lägga dem på hög i väntan på utveckling av teknik som kan ta hand om dem.

Anledningen till att det i dagsläget inte går att återvinna arbetskläder är för att man dels blandar fibertyper och material för att maximera livslängd och skyddskapacitet. Samt att de förorenas genom att utsättas för bland annat betong, målarfärg, asfalt, olja och kemikalier.

Enligt Blåkläders beräkning skulle ett förbud mot att kunna elda upp uttjänta arbetskläder resultera i omkring 2.500 ton textilt avfall varje år som i princip inte går att ta tillvara på.

”Bortkastade pengar”

Branschorganisationen Textilimportörerna med medlemmar som Swedol, Stadium och Lindex tycks vara betydligt mer kritiska till förslaget, i deras remiss går det bland annat att läsa:

Sveriges hantering av textilavfall är i internationell jämförelse högtstående. Vi lägger inget textilavfall på deponi vilket hör till undantagen i världen. Vi använder avfall som bränsle i värmeverk. Avfall är billigt bränsle och textil består antingen av cellulosafibrer eller fibrer tillverkade av olja. Värmeproduktion är förvisso en sista utväg men det finns ju ingen annat. Om textilavfall inte används måste det ersättas av annat bränsle. Det finns heller inget krav från EU (utredningen sid 329) att medlemsstaterna ska införa producentansvar för textil.

Utredningen föreslår ett mycket komplext system för insamling. Vi ifrågasätter om det kommer att kunna fungera. I jämförelse med dagens system med väl definierade roller för samtliga aktörer i varans färd mot avfall föreslår utredningen en byråkratisk koloss. I förslaget finns dessutom inbyggt en ”Svarte Petter” i form av ett krav på att branschen ska lagra textilvaror hur länge som helst.

Annons

Vidare säger Textilimportörerna att de 325 miljoner per år det väntas kosta är bortkastade pengar, eftersom det enda förslaget kommer ge är ”ett mycket mer byråkratiskt och komplicerat avfallshanteringssystem som inte har några belagda miljöfördelar jämfört med den ordning som råder nu”.

Man menar att det föreslagna systemet mer eller mindre kommer vara kontraproduktivt och skriver:

Vad utredarna inte nämner är att branschen, förutom de dryga 300 miljonerna per år skulle bli skyldig att ta hand om och skydda från väta, är ett textilberg som kan växa sig hur stort som helst. Utredningen har i princip kapitulerat inför den springande punkten, vad ska det bli av allt textilavfall som kommer att samlas in i hela EU? Vi hemställer att utredningen görs om för att ett undvika ett misslyckande och en onödig belastning på de svenskbaserade textilföretagen. De är inte de som förorenar.

”Övergripande positiva”

TEKO säger sig vara på en övergripande nivå positiva till att förslaget genomförs på det sätt som utredningen föreslår.

TEKO är positiva till att utredningen fokuserar på vad som ska uppnås, men inte ger detaljkrav på hur. Detta ger utrymme för framtida innovationer inom området. Vi ser också att ambitionen att öka såväl återanvändningen som återvinningen av textil och därigenom öka möjligheterna för att skapa cirkulära affärsmodeller inom det textila området är lovvärd. Denna ambition delas av flertalet företag i branschen, skriver man i sitt remissvar.

Man nämner också vikten av att skynda långsamt för att få till ett system som fungerar väl, samt vikten om att ytterligare fördjupa forskningen på dessa frågor för att bli bättre på att hantera och ta tillvara på textilier som i dagsläget är svåra att återvinna.

Då i stort sett bara ren bomull kan återvinnas storskaligt av det textila material som samlas in idag är det av största vikt att skyndsamt se till så medel för stora utlysningar finns tillgängliga för branschen. Detta främst för forskning om sortering och digitaliseringsteknikens möjligheter, storskaliga försök med fiberåtervinning för olika fiberslag, storskalig forskning på kemisk återvinning och att testbäddar byggs för textilåtervinning. Näringslivet har förstås ett ansvar för detta också, men det är minst lika viktigt att staten/EU stödjer samarbeten inom forskning och utveckling, samt stöd för uppstart av nya företag inom sektorn, skriver TEKO.

Länkar

Samlingssida för förslaget och samtliga remisser

Själva förslaget: Producentansvar för textil – en del av den cirkulära ekonomin

Blåkläders remissvar

Textilimportörernas remissvar

TEKOs remissvar

Annons

Skogsindustrierna stödjer FSC och PEFC med medlemskap

Skogsindustrierna som är branschorganisation för massa- och pappersindustrin har ansökt om medlemskap i Svenska FSC och i Svenska PEFC.

I ett pressmeddelande skriver organisationen att bakgrunden till ansökningarna är att man ser certifiering av skogsbruk och skogsprodukter som ett kraftfullt sätt att stödja utvecklingen av ett ansvarsfullt hållbart skogsbruk. Man skriver också att man ”avser att engagera sig i den fortsatta utvecklingen av certifieringssystemen”.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Kostnaden för programlicenser ökar

Totalt sett blir det cirka tio procent billigare varje år att ”driva” en dator. Men minskningen beror mest på att hårdvaran bli billigare – priset på mjukvara tar varje år större del av den totala it-budgeten.

Computer Sweden (15/10-10) skriver  att mellan 2005 och 2009 har totalpriset för att driva en windowsserver halverats. Andelen som mjukvaran står för har nästan fördubblats och utgör 20 procent av totalkostnaden.

Detta gäller för serverdrift och för datorer med kontorsprogram – alltså inte för grafiska applikationer. Eftersom it-relaterade frågor blir en allt större del i det grafiska företaget är det viktigt att ha en strategi för hur man hanterar den ökande licenskostnaden.

Alternativ är tex öppen källkod som idag erbjuder fullgoda alternativ för t ex Officepaketet respektive mail- och kalenderfunktioner. Openoffice och Googles app-tjänster är två exempel som man bör titta på.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Ny standard för grön it

Det saknas en standard för begrepp och arbetsmodeller inom området grön it och det hämmar utvecklingen inom detta område. Därför har nu svenska SIS påbörjat ett arbete med att ta fram en ny standard som ska hjälpa företag att jobba med grön it.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Nyheterna i branschens checklista för dokument till tryck

I somras kom en kraftigt uppdaterad version av checklistan för digitala dokument som är kopplade till ALG. Den är nu anpassad till ALG som uppdaterades tidigare i år och stämmer nu också bra överens med det rådande tekniska läget i branschen. Checklistan kan användas av alla som skapar dokument som ska tryckas.

Det är branschens organisationer på leverantörs- och kundsidan som står bakom checklistan. Det är alltså ett ”balanserat” branschgemensamt dokument där både leverantörer och kunder har varit med och jobbat fram innehållet.

Nedan kan du läsa om nyheter och andra förändringar som gjorts i den nya versionen och hur checklistan är ”kopplad” till ALG.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Mediagallerian outsourcar tryck till Litografia Alfaprint

redaktionen@branschkoll.se
Annons

100 svenska marknadschefer – hur många känner du?

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Miljöpartister vill stoppa oadresserad direktreklam

Ämnen i artikeln: direktreklamODR
Ämnen i artikeln: direktreklamODR
redaktionen@branschkoll.se
Annons

Posten och Google lanserar ”Reklamfixaren”

Posten och Google inleder ett samarbete där fysiska och digitala kanaler kombineras. Genom en webbaserad tjänst som både innehåller Googles sökordsmarknadsföringsverktyg AdWords och Postens direktreklamtjänster kan småföretag nå nya och befintliga kunder i både analoga och digitala kanaler.

– Att Posten nu inleder samarbete med Google, världens ledande företag inom digitala tjänster, visar att vi är många som ser den enorma styrkan för företag i att kombinera användandet av fysiska och digitala kanaler i sin kommunikation, säger Andreas Falkenmark, chef för affärsområde Meddelande i Sverige på Posten Norden.

Posten har på webbsidan samlat olika verktyg för att skapa en direktreklamkampanj: målgruppsurval, utformning, tryck och distribution. Genom att koppla sökord till kampanjen kan man också visa annonser om den egna verksamheten när någon söker på Google.

I ett pressmeddelande skriver man att företag med Reklamfixaren kan skapa både adresserade och oadresserade direktreklamkampanjer.

Testa på www.reklamfixaren.se

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Ny teknik sänker kostnaden för papperstillverkning med tio procent

I ett projekt på forskningsbolaget Innventia (tidigare STFI Packforsk) utvecklar man ett nytt sätt att tillverka papper. Nordisk papperstidning skriver om den nya tekniken Aq-Vane som kan minska mängden fibrer och energi som går åt till ett papper med tio procent.

Ett pappersbruk som tillverkar 450 000 ton papper per år kan göra en besparing på cirka 120 miljoner kronor.

– Vi har skräddarsytt en ny typ av obestruket papper, av samma typ som används i Ikea-katalogen, säger Daniel Söderberg, Innventia, till Nordisk papperstidning.

redaktionen@branschkoll.se
Annons

Marknadsavdelningens utmaningar – ROI och sociala medier

Sveriges Annonsörer har i samarbete med Novus låtit undersöka hur landets marknadsavdelningar ser på trender och rekryteringsbehov.

Sociala medier är utan tvekan den trend som anses vara viktigast att ta till sig just nu. På andra plats i listan ligger ”avkastning på marknadsinvesteringar” som 50 procent av marknadsavdelningarna anser vara en viktigt fråga.

Anders Ericson, vd för Sveriges Annonsörer

Anders Ericson, vd för Sveriges Annonsörer

– Sociala medier ses allt mer som en självklar del av mediemixen men utmaningen är att få in det på ett naturligt och affärsdrivande sätt i verksamheten, säger Anders Ericson, vd på Sveriges Annonsörer och fortsätter:

– Det har tagit tid för många att förstå att sociala medier inte bara rör ens privata sfär, att det också kan användas i den kommersiella vardagen.

Annons

Undersökningen är genomförd i Sveriges Annonsörers annonsörpanel i samarbete med undersökningsföretaget Novus. Så här svarade cirka 200 marknadschefer på frågan:

Vilka av följande trender inom marknadskommunikation är viktigast att ta till sig just nu? (Flera svar möjliga. Procentsiffran anger andel företag som har valt svarsalternativet.

1. Sociala medier, 62 %
2. Avkastning på marknadsinvesteringar, 50 %
3. Varumärkespositionering, 40 %
4. Kundnöjdhet, 39 %
5. CSR (Corporate Social Responsibility), 34 %
6. SEO (Search Engine Optimization), 30 %
7. Word of mouth, 23 %
8. Marknadsföring i mobila enheter, 23 %
9. Miljömarknadsföring, 16 %
10.  Lojalitetsprogram, 16 %
11.  Branding, 14 %
12.  Rörlig bild, 12 %
13.  Segmentering, 11 %
14.  Annat, 3 %

I samma undersökning ställdes frågan om vilken kompetens marknadsavdelningarna behöver rekrytera under de kommande två åren. Även där återspeglas behovet av att skaffa en större kompetens inom webbkommunikation och sociala medier.

Fråga:
Vilken kompetens behöver ni förstärka på er marknadsavdelning inom två år?
(Flera svar möjliga. Procentsiffran anger andel företag som har valt svarsalternativet.)

1. Webbkommunikatör, 30 %
2. Kommunikatör sociala medier, 27 %
3. Strateg sociala medier, 22 %
4. Onlinemarknadsförare, 16 %
5. Grafisk kommunikatör/producent, 13 %
6. Omvärldsbevakare/planner, 12 %
7. Webbutvecklare, 11 %
8. Webbanalytiker, 10 %
9. Pressansvarig, 8 %
10. Vet inte, 14 %
11. Annat, 10 %

redaktionen@branschkoll.se
Annons