Så ser det ekonomiska läget ut för Sverige
Svensk ekonomi är exceptionellt tudelad: ”Hushållen upplever det värsta läget på 30 år, många exportörer det bästa.”
– Det kommer ta lite tid men nästa år skulle jag säga att det ser bättre ut för svensk konsumtion.
Andreas Wallström stod för den ekonomiska rapporten på Grafiska företagens framtidsmöte den 22 maj. Han är prognoschef på Swedbank och har många års erfarenhet av att göra makroekonomiska analyser. I sin karriär har han tidigare arbetat för tre av svenska finansminstrar.
När han klev upp på talarscenen tog han avstamp i den amerikanska ekonomin och illustrerade med den sittande och den forna presidenten som trots att ekonomin gått bra har lett till enorma budgetunderskott och en statsskuld som är 100 procent av BNP – högsta nivån sedan andra världskrigets slut.
– Det är inte hållbart och någon gång måste man ta tag i de där problemen, säger han och tillägger att varken Joe Biden eller Donald Trump verkar vilja adressera problemen. Sannolikheten vid till exempel en Trump-vinst är att han kommer att fortsätta med sin ofinansierade skattesänkningar för småföretag:
– Man får hoppas det är väldigt mycket tillväxt. Om det inte är det så finns risk att man börjar ifrågasätta hållbarheten i det här. Jag tror inte det kommer att utkristalliseras i en större global finanskris, men sättet det kan spelas ut på är att USA får betala lite mer för att låna pengar.
Påverkan på räntor i Sverige
Det råder alltså stor osäkerhet kring vad som händer i det kommande amerikanska presidentvalet, vilket också får stor inverkan på svensk ekonomi, framhöll Andreas Wallström. Högre räntor i USA ger högre räntor i Sverige och Europa. Även högre bolåneräntor i Sverige.
När USA nu avser att ha en koordinerad industripolitik med sina allierade och stärka leveranskedjor genom diversifiering (exkludera Kina som utgör ett reellt hot) medför det också risker att politiken går för långt.
Man går in på oprövad mark, sa han och lyfte det senaste exemplet att USA inför 100 procent tull på kinesiska bilar. Det ska ses i ljuset av att landet i öst också exporterar mest i hela världen. Det införs också saftigare tullavgifter på till exempel halvledare och solceller.
Tyskland har det tufft
Läget i Europa då? Sverige och framför allt Tyskland har stagnation. BNP-tillväxten visar att södra Europa faktiskt växer hyggligt välmående. Europas mest ”sjuka” land just nu är Tyskland som dras med uppenbara problem i industrin som bland annat kan kopplas till felbeslutet att välja Ryssland för att säkra gas- och energiförsörjningen.
Andreas Wallström pekade på den dalande grafen som visade att den energiintensiva tyska industrin rasat med 15 procent senaste två åren. ”Den har verkligen fått betala priset” efter att Tyskland till slut tänkte om och sa stopp när Ukraina invaderades av Ryssland och kriget blev ett faktum.
Andreas Wallström lyfte också fram aspekter som att den tyska bilindustrin går snålt och att det geopolitiskt blivit svårt att handla med Kina.
– Tyskland har uppenbara problem som man inte riktigt kan se lösningen på i närtid.
Tillväxt för svensk tjänsteexport
I Sverige är det just nu högt och lågt:
– Vi har en exceptionellt tudelad ekonomisk utveckling i Sverige, förklarade Andreas Wallström. Å ena sidan är svensk export rekordhög. Aldrig har det exporterats så mycket, trots den svaga tyska importen. Det har förmodligen flera förklaringar – en svag svensk kronkurs men också vilken typ av varor och tjänster som faktiskt exporteras. Tjänsteexporten i Sverige har växt och står för en stor del, menade Wallström och tillade att USA är vår största handelspartner nu.
– Det går bra inom export för Sverige.
Å andra sidan, det som sticker ut och går sämre är hushållens konsumtion som fallit i närmare två års tid.
– Hushållen upplever det värsta läget på 30 år, många exportörer det bästa, summerade Andreas Wallström.
Hushållens konsumtion skiljer sig dock åt. Tjänster, restaurang och resor går starkt. Köp i detaljhandeln och möbelbutiker är två exempel på visad nedgång.
– Det kommer ta lite tid men nästa år skulle jag säga att det ser bättre ut för svensk konsumtion.
Sverige i stagnation
En titt på produktivitetsutvecklingen (produktion per arbetad timme) i Sverige visar att den varit svag under åren 2022 och 2023, till skillnad från glansdagarna före 2007 innan finanskrisen kom.
Totalt sett är Sverige i stagnation och har en svag utveckling på arbetsmarknaden. Nya siffror visar att arbetslösheten som stigit under ett års tid är hög och ligger på 8,5 procent. Stigande arbetslöshet är inget som ses i andra länder, inte ens i Tyskland.
Där är Sverige utsatt, förklarade Wallström. I juli 2023 växte sysselsättningen, men när man flyttar fram till februari 2024 är det en blek utveckling, bara ett fåtal regioner växer.
Orsaken till att Sverige drabbas hårdare än till exempel Tyskland och de flesta andra länder är räntekänsligheten. Räntekänsligheten hos svenska hushåll beror på två saker. Dels är svenska hushålls skulder generellt är höga, dels att mycket av skulden ligger på rörlig ränta. För två år sedan låg den genomsnittliga svenska bolåneräntan på 1,4 procent, idag är den över 4 procent.
Finns optimism framåt
Riksbanken har för förstta gången efter åtta år sänkt styrräntan till 3,75 procent och har aviserat att det kan bli två till i år och sänkningar nästa år. Andreas Wallström säger att det är viktigt att styrräntan fortsätter sänkas, och har själv riktat kritik mot att Riksbanken höjt räntan i linje med BNP när hushållen är så känsliga. Swedbanks prognosticerar att det kommer fler sänkningar än så och att styrräntan landar på 2.0 procent i slutet av nästa år, vilket leder till bolån på 3-3,5 procent.
Vidare ser han att den rejäla inflationsuppgången för 1–2 år sedan är över.
– Faktum är att vi har haft en normal prisutveckling sedan sommaren 2023, säger han och tillägger att prognosen är att inflationen ska sjunka till 1,0 procent i sommar innan han går in på konsumentprisindex.
– Trots senaste två årens exceptionellt snabba prisuppgång så ligger vi fortfarande på prisnivåer som är lägre än de skulle ha varit.
Framåt kan man konstatera att det ser väldigt bra ut. Läget är stabilt trots geopolitisk oro och krig som pågår vilket vanligtvis kan ha effekter på bland annat naturgas-, el-, och oljepriser. Men de fortsätter hålla sig låga.
Ett hot mot inflationen är att kronan har försvagats i drygt 50 års tid. Prognosen är att euron och dollarn kommer att kosta 11 kronor respektive 10 kronor om ett år. Men Sveriges köpkraft har inte försvagats. Och det är faktiskt så att lönerna i Sverige faktiskt har ökat mer än i Euro-området vilket man kanske inte kan tro, sa Andreas Wallström och drog ner skratt från publiken.
Billes i Göteborg investerar i Indigo
Billes tryckeri har genom sitt bolag Contact Tryck & Reklam investerat i en HP Indigo 5500 och den ska tas i bruk redan den här veckan. Företagets marknadsnamn är Contact Billes.
AGI som skriver om investeringen på sin webbplats:
– Investeringen av en HP Indigo 5500 kommer att höja kapaciteten och kvaliteten avsevärt inom vår digitaltrycksavdelning samt blir ett bra kompliment till våra A3 offsetpressar, säger Andreas Jakobsson, vd för Contact Billes till AGI.
Billes Tryckeri förvärvade Contact Tryck & Reklam 2008 och varumärket Palmeblads finns nu också under samma tak. Marknadsnamnet för bolaget är Contact Billes
Man erbjuder produktion av trycksaker, webbsidor, reklamproduktion och distributionstjänster.
Enligt senaste boksluten omsätter Billes Tryckeri och Contact tillsammans 142 miljoner kronor och är 94 anställda.
Läs mer på www.contactbilles.se och www.billes.se
Typografen Bildkompaniet sålt och blir Kaigan TBK
Kaigan AB, ett litet företag som säljer lösningar för hantering av digitala dokument och webbpublicering har förvärvat Typografen Bildkompaniet (TBK). Sammantaget omsatte det nya bolaget cirka 24 MSEK förra året.
Förvärvet innebär att företaget kan leverera sina kunders marknadsaktiviteter i fler kanaler.
TBK erbjuder sedan tidigare digitaltryck, bildbearbeting och original. Med Kaigans tjänster mediabank, streaming, sökordsoptimering och webbpublicering är man nu en mer komplett producent av marknadskommunikation. Man skriver i ett pressmeddelande att ”Med andra ord kan vi ta din kampanj från offline till online och vice versa i ett enda projekt.”
Det finns just nu tre bolag i gruppen – Kaigan TBK AB, Kaigan AB och Kaigan Gbg AB. Tillsammans är de 24 personer och omsätter 24 miljoner kronor enligt senaste boksluten.
Carl Petruson, vd för Kaigan, beskriver läget på den omvälvande mediemarknaden:
– För världen är ju inte svart eller vit. Och papper kommer inte att försvinna för att vi har möjligheten att publicera på internet. Det är när allt jobbar tillsammans som det blir som allra bäst.
Läs mer på www.tbk.se och www.kaigan.se
Branschkoll samarbetar med Verdigris om miljöinformation
Under det kommande året kommer ett antal artiklar som fokuserar på miljöfrågor att publiceras på Branschkoll. Artiklarna kommer från projektet Verdigris som är branschens just nu största iniativ
Branschkoll ingår från och med idag i The Verdigris Publishing Network som har medlemmar över hela världen.
Verdigris-projektet är ett internationellt projektet med syfte att informera alla som jobbar i värdekedjan för trycksaker om trycksaken miljöpåverkan. Man jobbar bland annat med att få fram en standard för att mäta koldioxidutsläpp för olika former av kommunikation – både för trycksaker och för olika former av digital kommunikation.
Samarbetet innebär att Branschkoll får översätta och publicera artiklar från nätverket vilket kommer att ske löpande.
LiTHO och Danagårds går samman
En ny ägargrupp förvärvar 100 procent av aktierna i Danagårds Grafiska. De nya ägarna består av ledningsgruppen i Danagårds Grafiska samt ägarna till nuvarande LiTHO. Peter Hjelm som idag är vd för Danagårds blir vd för den nya konstellationen.
– I fortsättningen kan vi som grafiskt företag erbjuda ett bredare och mer komplett produkt-och tjänsteutbud. Bland annat med digitaltryckning, arktryck i högkvalitativ offset, bild och dokumenthantering, storformat samt webb och IT-lösningar, framhåller Peter Hjelm
Verksamheten i LiTHO överförs till Danagårds Grafiska som samtidigt byter namn till DanagårdLiTHO, berättar Peter Hjelm för Branschkoll.
Det nya företagets verksamheter kommer att fortsätta i oförändrade former, men med en tydlig fokusering på att utnyttja varandras styrkor och hjälpa kunderna att utveckla sina affärer.
– En stor fördel är att dessa områden kan kopplas samman för att nå en större styrka än de enskilda delarna var för sig, tillägger Peter Hjelm.
Det nya bolaget väntas omsätta cirka 130 miljoner och sysselsätta cirka 65 personer. Samgåendet mellan bolagen äger rum från 1 juli 2010.
Ny prognos från IRM: mediemarknaden upp fem procent
IRM reviderar sin prognos för 2010 och släpper samtidigt sin prognos för 2011. Den tidigare spådda nolltillväxten för 2010 revideras upp till fem procent. 2011 spås landa på en tillväxt på 3,1 procent. Det är fram för allt TV och internet som driver på uppgången.
Man anser också att morgonpressen ska klara av att öka sina annonsintäkter. Senaste två åren har dessa sett fallande annonsintäkter och frågan är om IRM får rätt? Den kraftiga förändringen på mediemarknaden gör att det är svårt att göra prognoser.
Konkursstatistik för grafisk industri 1994-2007
I arbetet med att bygga upp den del av branschkoll som kommer att innehålla statistik och bakgrundsfakta om den grafisk branschen dyker jag ner i en del intressant fakta (inte alltid livsnödvändig men intressant).
Källa: Tillväxtverket och SCB, Bearbetat av Branschkoll
(Klicka på bilden för att förstora.)
Här tex har jag på SCB hittat antalet konkurser för olika branscher. För att kunna jämföra med andra branscher har jag valt att använda begreppet ”konkursutsatthet” som innebär att jag för varje år har delat antalet konkurser med antalet aktiva företag – det beskriver alltså hur stor del av branschen som varje år har gått i konkurs.
Äldre data har jag inte kunnat få ut så detaljerat som man skulle vilja – det som du ser nedan är konkursutsatthet för den samlade grafiska branschen inklusive förlag så som det var indelat i den gamla branschindelningen (SNI 2002). År 2007 kom en helt ny indelning som har en renare uppdelning och där förlagen ligger för sig (de har ju inte längre egen produktion som förr i tiden).
Jag har jämfört grafisk bransch dels med ”Alla branscher” men också med ”Andra företagsservicefirmor” som bland annat innehåller reklambyråer.
Du ser själv att grafisk industri ligger klart högre än andra branscher – men avståndet minskar. Just nu håller jag på att uppdatera siffrorna för 2008 och 2009. Kunder till Branschkoll kommer snart att kunna ta del av materialet.
Databaser för individanpassade trycksaker
En artikel som beskriver hur man jobba med databaser för kampanjer som innehåller variabel element – sk individanpassad kommunikation. Kanaler som används kan vara trycksaker, webbsidor, sms m.m.
Kommunikationsbranschens konkurser ökar mer än andra
Senaste konkursstatistiken från UC visar att antalet konkurser totalt fortsätter att minska även om takten inte är lika hög som tidigare. Men Informations- och kommunikationsbranschen går mot strömmen och ökar ganska kraftigt i maj jämfört med samma period 2009.
Nya kollektivavtal klara
Grafiska Företagens Förbund och GS (Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch) har tecknat avtal för de kommande 20 månaderna, fram till den sista januari 2012. Avtalsperioden innebär att man kommer i takt med den övriga industrin.
Den 1 augusti 2010 ska en pott bildas om 0,9 procent av lönesumman,
HaiKom växer och söker nästa projektledare
Kista (med möjlighet för hybridarbete)
WeBrand söker backoffice administratör
Stockholm