Nu ska prepressflödet ut i molnet

Arkitektkopias vd Gunnar Duintjer ger svar om den pågående rekonstruktionen.

I en tidigare artikel avslöjade Branschkoll att Arkitektkopia ansökt om en rekonstruktion av bolaget.

I det korta perspektivet finns leverantörsskulder frysta på omkring sju miljoner kronor. Utstående fodringar som ska betalas inom det närmaste halvåret. Det säger Gunnar Duintjer, vd på Arkitektkopia, till Branschkoll.

Han förtydligar att det främst är utstående leverantörsskulder som ska betalas inom ett halvår. Arkitektkopias skatteanstånd avseende covid-19, återbetalningar bolaget ska göra på 19,2 miljoner, har man sedan tidigare en längre avbetalningsplan på några år framåt för.

– Skatteanståndet har vi i plan att betala tillbaka, säger han och poängterar att det inte är det primärt som gör att rekonstruktionen görs nu.

Kostnader högre än förväntat

Vi frågar Gunnar Duintjer om varför Arkitektkopias ansökan om rekonstruktion kommer nu. Det trots att Arkitektkopias stora förändringsarbete och besparingsprogram påbörjades redan under 2023.

Vad är det som gör att den här rekonstruktionen kommer nu under sommaren, för kostnaderna som flytten till Göteborg och personalkostnader är väl sådant som ni vetat om ganska länge, som legat enligt plan?

– Ja men sedan har kostnaderna blivit högre än vad vi har förväntat oss. Och i paritet med att marknaden fortfarande är ganska svag så har vi hamnat i ett sådant läge. Vi har hela tiden vetat om att vi skulle ha ett tufft läge och vi har haft en plan för hur vi ska hantera det och fram till i juli trodde vi att vi skulle klara ut det här. För den långsiktiga planen har varit klar under lång tid. Vi vet ju att vi kommer ur den här kostnadsstrukturen som vi har haft och som varit för hög. De besluten är redan tagna, men besparingarna har inte slagit in än. De slår in under augusti till oktober, säger han och fortsätter:

– Så det här är en tillfällig likviditetsbrist som uppstår. Vi kommer inte kunna betala räkningarna på kort sikt, men vi har i grund och botten en sund verksamhet och den hade varit sund om vi inte hade haft de höga extraordinära kostnaderna. Det kan man också se i vår prognos för 2025. Där har vi ett bolag som är lönsamt.

Vilka kortsiktiga kostnader är det främst, som du själv säger, har varit högre än förväntat?

– Dels är det flyttkostnader för maskiner, men också andra rekonstruktionskostnader i form av att vi haft dubbla anställda under en längre period mot vad vi kanske trodde att vi skulle ha. Så det är en hel del kostnader som är av tillfällig art, säger han och poängterar att det handlar om tillfälliga kostnader som de vet försvinner under hösten.

Nedskrivning av skulder

Vad skuldnedskrivningen kan tänkas bli, det man förr kallade ackordet, är en förhandlingsfråga och något han inte kan uttala sig om:

– Jag kan inte svara på det i dagsläget. Det vet inte rekonstruktören heller. För min egen del är det första gången jag varit med i en rekonstruktion förutom när vi själva har varit fordringsägare i andras rekonstruktioner.

Vad hoppas du på då?

– Vi har givetvis en ambition att göra det bästa för dem som har fordringar på oss. Det är en grund. Vi ser att vi kommer att ha ett företag som har fortsatt livskraft. Och de leverantörer och företag som vi har och som har fordringar på oss är viktiga för oss – både nu och framåt. Så det är klart, vi önskar givetvis framåt att det ska orsaka så liten skada för dem som möjligt, säger han och tillägger för sammanhanget att han tycker det är viktigt att nämna att den nya rekonstruktionslagen som trädde i kraft 2022 är betydligt tuffare och ställer högre krav på företag som ansöker om rekonstruktion. Därför har man också valt att vara transparenta och delat delar av företagets affärsplan i sin rekonstruktionsansökan.

– Du måste kunna påvisa att bolaget har en långsiktig överlevnadsförmåga och som kommer att kunna vara stabilt lönsamt under längre tid framöver. Det tycker jag vi kan göra och tingsrätten håller med om det. Vi har egentligen aldrig tvivlat på det själva. Däremot hade vi givetvis helst sluppit att behöva genomföra en rekonstruktion nu. Men vi hamnar i det läget tack vare att vi har fått högre extraordinära kostnader än vad vi hade förväntat oss. Sen är det så att det fortfarande är en ganska svag marknad, säger han men poängterar att de trots det inte har sett några förluster på kundsidan.

Fortsätta följa planen

Arkitektkopia har i dag tre kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. All produktion och leveranser av storformat, expoprodukter och digitalt tryck finns sedan i april i år i Göteborg. Tillsammans med tolv franschisetagare är Arkitektkopia representerade på 20 orter i Sverige.

Huvudkontoret i Stockholm, med kontor och oförändrad säljstyrka, kommer att flytta in i nya lokaler under fjärde kvartalet i år, enligt Duintjer.

Hur kommer verksamheten se ut ett år framåt?

– Vi har gjort en stor förändringsresa under 2023 och 2024. Vi har en tydlig plan för hur Arkitektkopia ska utvecklas fram till 2030. Den planen fortsätter vi följa. Det här är en tillfällig likviditetsbrist. Det förändrar inte den långsiktiga planen.

Hur lång tid tror du att rekonstruktionsprocessen kommer att ta?

– Tre till sex månader.

Vad hoppas du ska komma ut av detta?

– Givetvis hoppas jag att Arkitektkopia kommer stärkt ur det här och att vi kan fortsätta vara framåt i den plan som vi har. Givetvis tillsammans med våra leverantörer och kunder. Det är absolut min förhoppning och övertygelse om att det kommer att gå bra.

Lager och utskick externt

Sedan tidigare har Arkitektkopia valt att lägga ut verksamhetsdelarna Lager och logistik och Utskick på externa partner. Det är inget konstigt i dagens grafiska bransch, de flesta företag använder sig av underleverantörer i dag, menar han:

– Våra kunder söker helhetslösningar och vi levererar det till dem. Det mesta producerar vi själva och en del levereras genom partners och underleverantörer. Jag tror alla tryckerier gör det mer eller mindre.

Men ser du att det kommer att bli fler saker som kommer att läggas ut på externa partner?

– Nej, inte i nuläget. Det gör jag inte. Däremot tror jag att man inom den här branschen alltid måste fråga sig vad man ska vara duktig på själv och vad man har partners till. Men det kan vara åt andra hållet också. Vi tittar också på vad vi mer kan göra själva framöver.

– Man behöver ställa sig frågan för att vara konkurrenskraftig, man kan inte vara bäst och effektivast på allt. Då måste man jobba tillsammans. Jag tror framtiden är att jobba tillsammans med olika partners, för kunderna vill ha helhetslösningar och det är omöjligt för grafiska företag att ha allt inhouse. Det går inte. Det blir inte lönsamt.