Kartongbolaget har växt över 100 procent på fem år

Förra hösten startade Mattias Carlsson upp Nya Aros Bokbinderi i Västerås. För Branschkoll berättar han hur det går och vad han ser som kritiskt för att svensk grafisk produktion ska kunna fungera.

Bokbinderiet i Västerås har en lång historia med flera olika ägare och konkurser bakom sig – men nu ägs och drivs det av en mångårig anställd som har sitt hjärtat i den grafiska branschen.

– Vi startade ett helt nytt bolag och det finns ingenting kvar av det som varit tidigare, säger Mattias Carlsson.

Lokalen och maskinerna, som Mattias Carlsson hyr, har samma ägare sedan förr-förra ägaren av bokbinderiet.

Ville inte driva igenom ännu en omstart som platschef

Mattias hade varit platschef de fem senaste åren och när det var dags för en ny omstrukturering hade han fått nog.

– Jag var platschef ville faktiskt inte stå för en göra samma sak med uppsägningar och omstart en vända till, det var min fru som frågade mig om det inte skulle vara bättre att driva det själv istället.

Och så blev det. Den första september i fjol var allt igång och fram till nu har man varit 13 anställda.

– Vi städade bort allt, både juridiskt och fysiskt så att det kunde kännas som en riktig nystart.

Laminering är det enda som saknas

Personalen är samma sedan väldigt många år tillbaka. Alla har varit med sedan det var Bengt Perssons bokbinderi. Så erfarenheten av att driva verksamheten är stor – flera hundra år faktiskt.

– Vi som är här nu har jobbat ihop i minst 20 år och jag är själv den som anställdes sist, säger Mattias Carlsson är utbildad tryckare vilket han jobbade som innan han kom till bokbinderiet.

Nya Aros Bokbinderi erbjuder nästan allt man kan tänka sig av bokbinderitjänster. Från trådhäftning av böcker med hård- och mjukband till klamring, limning, registerhugg och inplastning samt distribution av tidskrifter och mer därtill.

– Det enda vi saknar av det kunderna efterfrågar är laminering, säger Mattias och fortsätter.

– Styrkan är att vi gör allt i huset så kunderna slipper skicka runt sina produkter till olika ställen.

Och kunderna är till allra största delen svenska tryckerier, från norr till söder, som inte har egen kapacitet.

När det kommer till bindning av böcker så står det för runt 30 procent av bokbinderiets verksamhet idag. Av dessa så är det en fördelning på 50/50 mellan trådhäftning och limbindning. 

Svalare marknad tvingar till varsel

Sedan årsskiftet har marknaden varit svalare och det som har minskat mest är trådbindning av böcker. Och med anledning av detta har man nu tvingats varsla tre personer och man ska därmed bli tio totalt på företaget.

– Det var inget jag tänkte vi skulle behöva göra men när marknaden går ner måste vi anpassa oss, säger Mattias.

Efterlyser märkning av svenskproducerade trycksaker

Mattias är en stor förespråkare för svensk produktion och har sedan länge haft en idé om att ta fram en officiell märkning av trycksaker som är producerade i Sverige. Detta är något som har drivits framgångsrikt i Norge under flera år och det finns även initiativ i både Danmark och Finland.

– Nu är det ett bra läge att få in en märkning, som man har i till exempel Norge, att man bevisar att en produkt är producerad i Sverige och av företag som har schyssta villkor.

Med ökat intresse för hållbarhetsfrågor, där transporter är en viktig komponent, så blir argumenten för kunderna att köpa lokal produktion starkare. Det kommer också en skolboksreform som driver på att det ska finnas fler tryckta böcker i skolorna – men hur får man förlagen att producera dessa i Sverige?

– Jag har pratat med branschorganisationen om att de ska ta fram en märkning som vi kan använda, vi får se om det blir något.

Kan flytta fokus lite från pris

Mattias säger att det är de anslutna företagen som ska marknadsföra och skapa efterfrågan för en sådan märkning, men den måste tas fram av branschen gemensamt för att bli trovärdig.

– Just nu blir det bara en prisfråga, med en märkning kan man tillföra ett nytt värde till den tryckta produkten som bara vi i Sverige kan erbjuda.

Andelen fristående bokbinderier har minskat snabbt och frågan är hur framtiden inom branschen kommer att se ut. Det krävs både stor kunskap och maskinell utrustning för att driva ett bokbinderi och frågan är hur denna del av branschen kommer att utvecklas framöver. Bara för några veckor sedan gick ett mindre bokbinderi i Mälardalen i konkurs.

Enligt Mattias Carlsson måste alla delar av branschens finnas i landet för att det ska kunna fungera långsiktigt.

Vad krävs för att svensk grafisk industri ska frodas?

– Vi måste hjälpas åt att bevara den grafiska branschen, även de fristående bokbinderierna behövs, man saknar inte hästen för än spiltan är tom, menar Mattias.

Det krävs kompetens för att driva ett bokbinderi och det är svårt att behålla den om det inte finns specialiserade bolag. 

– Det är nog bra att höja blicken lite, alla tryckerier kan inte göra alla de specialgrejer som ett specialiserat bokbinderi gör.

När det kommer till kompetens så är det en stor fördel att ha flera hundra års erfarenhet kring vad som fungerar och vad som inte gör det.

– Vår styrka är att vi vet som som fungerar med både form, funktion och hållbarhet när det kommer till olika material och produkter.

Som utbildad tryckare har Mattias också koll på hur det fungerar på ett tryckeri.

– Jag vet hur processerna går till på ett tryckeri och vad som kan bli fel och du måste gå på en del minor för att lära dig allt det vi har kunskap om i vårt företag.

Är Svensk bokkonst verkligen svensk?

En annan käpphäst som Mattias kommer tillbaka till är tävlingen Svensk Bokkonst. Det senaste årtiondet så har det varit en stor andel av böckerna som anses vara Sveriges vackraste böcker som är producerade helt i utlandet.

LÄS OCKSÅ: Tryckerierna som producerat Sveriges vackraste böcker 2022

För att få vara med så krävs det att minst två av det man kallar för ”produktionsfaktorerna” ska vara utförda i Sverige. Till produktionsfaktorer räknas formgivning, förlag, tryck/bindning samt repro och därmed räcker det att boken ges ut av ett svenskt förlag och har formgivits i Sverige för att kunna vara med i tävlingen.

Enligt Mattias borde det inte få kallas för Svensk Bokkonst. 

– Det är absolut bokkonst, men det är inte svensk bokkonst när nästan allt är producerat i utlandet.

Detta är något som en märkning också skulle kunna hjälpa till att förändra hoppas Mattias.

Men om man tittar framåt så menar Mattias att vi står vid ett vägskäl. 

– Frågan är vart vi är på väg? Hur många bokbinderier har försvunnit de senaste tio åren? Om vi ska ha en bra grafisk bransch i Sverige som kunderna kan lita på så måste vi fundera på hur den ska se ut.

– Kunderna måste veta att svensk produktion fungerar, och lyckas vi inte med det så vänder de sig någon annan stans.