En djupdykning i textilåtervinningens värld

Textilåtervinning, textilåteranvändning, up-cycling, och slutna kretslopp – varumärkena och aktörerna är många och det pågår just nu ett omfattade arbete med att ta till vara på mer på textil som sekundärråvara. I det här reportaget ger vi oss på en sammanfattning av hur marknaden ser ut just nu.

När det kommer till att ta till vara på uttjänt eller överbliven textil så finns det tre huvudsakliga steg – sortering, nedbrytning och ny produkt.

Sortering

Om vi börjar med titta på sortering så finns det en svensk aktör just nu som har kommit långt i det arbetet och det är Sysav med sin anläggning Siptex i Östra hamnen i Malmö Skåne.

Sysav står för Sydskånes avfallsaktiebolag och Siptex som själva textildelen heter står för ”Svensk innovationsplattform för textilsortering”. Läs allt om Siptex anläggning och hur den funkar här.

Siptex sorterar automatiskt inkomna textiler efter färg och fibertyp med hjälp av teknikerna nära-infraröd och visuell spektroskopi (NIR/VIS)

Slutprodukten blir balar av kläder i enhetlig färg och fibersammansättning och går under marknadsnamnet ”Refab” som står för ”Renewable fabulous fabric”.

Flera av de största svenska varumärkena inom textilvärlden är inblandade i anläggningen, inklusive H&M, Boer Group, Stadium och Elis.

De själva beskriver verksamheten så här:

Siptex finansieras av Vinnova och är ett steg 3-projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation. Detta steg innebär etablering av världens första automatiserade sorteringsanläggning för post-consumer textilier i industriell skala. Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med ett brett konsortium bestående av svenska modebolag, forskningsinstitut, myndigheter och aktörer från olika delar av värdekedjan för textil.

Vid full kapacitet kan Siptex återvinna 24.000 ton textil om året, det motsvarar ungefär en tredjedel av all svensk textil som blir till avfall varje år.

– Vi fick ut ungefär 4.000 ton förra året, i kommersiella ton. Sedan har det ju varit många tester det första året. Vi räknar med att vara inne i fullkapacitet nästa år. Efterfrågan på återvunnen fiber finns – och den kommer bara att öka, säger Anna Vilén kommunikatör på Sysav, i ett reportage i Sydsvenskan.

En annan aktör med delvis liknade verksamhet är Textile Recycling AB, de driftar många av de gröna kärl för textilinsamling som står runt om i landet. Majoriteten av det som samlas in fraktas sedan till en anläggning i Polen – Vive Textil Recycling.

Väl där sorteras textilen till Secondhand, eller blir till nya produkter så som tvättlappar, dämpningsmaterial och skyddsöverdrag efter en fiber- och materialanalys, skriver Textile Recycling.

En tredje aktör är Södra och de är lite unika, de göra nämligen alla tre steg själva – insamling, nedbrytning och förädling – dock i samarbete med en aktör från Österrike. Mer om det nedan.

Nedbrytning / textilmassa

Om vi pratar om den textil som inte har ett andrahands-värde i befintligt skick så sorterats den alltså i (bästa fall) i homogena högar och går sedan vidare till aktörer som bryter ner den och omvandlar den till ny textilmassa.

En av Siptex största kunder heter Renewcell, det är ett numera börsnoterat bolag, där H&M är näst störta ägaren. Idéen föddes 2012 av tre forskare på KTH. Och idag håller man på att öppna sin andra anläggning som kommer ligga i SCAs industriområde Ortviken i Sundsvall. Därifrån säger man sig kunna spotta ut 60.000 ton massa per år.

Renewcells plats i kedjan är återvinning av cellullosabaserat textilavfall, exempelvis bomullskläder, som man bryter ner och omvandlar till ett nytt material som man gett marknadsnamnet Circulose.

Circulose kan sedan gå vidare och bli till viskosfiber, tyg och slutligen helt nya kläder – mer om det under ny produkt längre ner.

Renewcell är en av de ledande aktörerna inom det här området och förutom att köpa in textil från Siptex köper man även in från två anläggningar till, Soex i Tyskland och Texaid i Schweiz.

En annan massa (cellulosa) på marknaden är den Södra just nu håller på att utveckla, den har marknadsnamnet Oncemore och är en kombination av återvunnen textil och träfibrer. Mer om Södras satsning som görs i samband med det österrikiska bolaget Lenzing (som är en stor spelare när det kommer till träbaserad textilier) kan du läsa om här.

Förutom återvinning av textil finns det massor av andra material, exempelvis uteslutande träfibrer, inom den sfären håller just nu H&M, Ikea och Stora Enso på att starta en gemensam fabrik. Men en djupare dykning bland textil av alternativa material såsom trä, r-pet och hampa får behandlas i en annan artikel.

Nya produkter

Och så var vi då framme vid det roligaste, nya produkter av återvunnen textil, vem vill inte sälja det? Typ alla. Och det är väl också därför som man än så länge får börja med små steg.

Exempelvis Fristads som lyckats klämma in 15 procent återvunnet material i sin nya skjortkollektion.

En annan produkt som nu finns på marknaden är Levis klassiska jeans 501 som bland annat består av 16 procent Circulose i (alltså Renewcells massa).

– Det är oerhört kul att de ikoniska 501:orna kan tillverkas med vårt cirkulära material Circulose. Det innebär att materialet håller den kvalitet som krävs för kommersiellt breda lanseringar, det är helt klart en uppskalning och tydlig markering världen över inom återvunnen denim, säger Harald Cavalli-Björkman, Chief Growth Officer, på Renewcell, till TEKO.

Förutom Circulose består jeansen av återvunnen denim och produktionsspill som blandats upp med ekologisk bomull.

– Det här samarbetet visar att skillnaden mellan viskos och bomull börjar suddats ut. Jag bär jeansen just nu och känner ingen skillnad och de innehåller ändå 40 procent viskos. Och just känslan som konsumenterna upplever innebär att det går att använda återvunnen viskos i större utsträckning, säger han. Levis har också designat jeansen för att de ska lättare kunna återvinnas i nästa steg, bland annat i detaljer såsom patchen med Levis symbol på baksidan av jeansen som är av vit bomull istället för läder. Vi har testat att återvinna jeansen i vår process och det fungerar utmärkt, säger Harald.

Renewcell samarbetar även med bland annat KappAhl, Bestseller, Inditex och Gina Tricot samt deras delägare H&M, enligt TEKO. I den artikeln nämns också att man har spännande projekt på gång med ”en del andra hemliga aktörer”.

Vem vet kanske är det någon i branschen?

Slutligen så har vi killen på bilden här ovan, Chris Margetts, grundare av företaget The Sole Theory, som tagit vara på återvunnen textil och med hjälp av den 3D-printat ett par skor, eller ja tofflor.

– Efterfrågan på mer hållbara produkter är jättestor. Det är ingen fråga om att människor kommer att vilja köpa sådana här skor om vi sätter dem på marknaden, säger Chris Margetts.

Chris fortsätter sedan med att förutspå skobranschens framtiden:

– Den traditionella produktionen kommer att bestå, men det kommer att bli ett alternativ med 3D-printing-affärer och drop-off-ställen för materialåtervinning. Du kommer att kunna ta förra säsongens mode till ett ställe och återvinna materialet till dagens outfit på ett annat, säger Chris Margetts. Dessutom kan antalet komponenter i ett par skor minska från mellan 20-30 idag till kanske 2-3, vilket skulle underlätta återvinning enormt, läs hela pressmeddelandet här.

Det här projektet görs i samarbete med Wargön Innovation, även de en spelare i den här sfären. Wargön beskriver sitt uppdrag så här:

Vi lotsar nya materialinnovationer vidare i parallell affärs- och teknikutveckling. Målet är att möjliggöra resan från laboratoriets idé- och gramskala till marknadsfärdiga produkter.

Det finns såklart betydligt fler produkter än så här, men det kan väl vara ett bra ställe att börja på, tycker du det här var intressant så kan vi fördjupa oss ännu mer.

Siffror och terminologi

Många av aktörerna som ligger i framkant i det här området är ju giganter och att kika på exempelvis H&Ms eller Södras omsättning ger oss inte så mycket. Men vi kan åtminstone titta på Renewcells siffror för att få ett hum om vart man befinner sig just nu.

Renewcell hade under 2020 en omsättning på 1,5 miljoner kronor och ett rörelseresultatet på -68,3 miljoner kronor jämför med -37,1 miljoner kronor 2019. Det här förklaras framförallt av ökade kostnader hänförliga till förberedelser inför, och arbetet med, kapacitetsexpansionen i Ortviken.

Under de första tre kvartalen 2021 har bolaget omsatt omkring 1,5 miljoner kronor och hittills ligger rörelseförlusten på 67 miljoner kronor i förlust. Du hittar mer detaljerad information här.

Och avslutningsvis, som du märkt är det väldigt många varumärken som snurrar runt kring de här ämnet men nedan listar vi några av de neutrala termerna:

Cellulosa – är en polysackarid (kolhydrat) som utgör huvuddelen i växternas cellväggar, det är en av naturens vanligast substanser, enligt Wikipedia.

Dissolvingmassa – är en kemisk massa som utgör råmaterial till textilindustrin för tillverkning av viskos och lyocell till textilier, vilken i sin tur används för att tillverka kläder, sängkläder och möbelklädsel samt cellofan, disktrasor och hygienartiklar, enligt Wikipedia.

Viskos – är trivialnamnet på ”cellulosa-xantogenat”, som är basmaterial för såväl fibrer, konstsilke, som folier och cellofan. Fibern är baserad på bomull eller cellulosa, enligt Wikipedia.

Lyocell – Lyocell tillverkas av cellulosa, men tillverkningen sker på ett miljövänligare sätt än för regenatfibrerna viskos och modal. Lyocell förädlas i ett slutet kretslopp där 99% av de icke-giftiga lösningsmedel som används återvinns, enligt Wikipedia är Lyocell den första fibern på trettio år att klassificeras som en egen fibergrupp.

Slutsats

De stora aktörerna rusar efter att vara en del av och kontrollera värdekedjan för återvunnen textil. De nya klimatmålen och agenda 2030 har riktat ljuset mot flera industrier som tidigare stått lite utanför hållbarhetsdebatten. Textilbranschen är kanske det tydligaste exemplet på det och nu gäller det för de branschledande att ta igen förlorad tid om man vill fortsätta vara på topp.

Idag så är textilåtervinning ännu inte uppenbart lönsam när vi pratar kronor och ören, men det är såklart ingen anledning att inte fortsätta utveckla den och det bör heller inte vara det primära målet. Med det sagt så är köparna många när man väl fått fram den återvunna produkten och efterfrågan tycks vara större än utbudet just nu.

Vetenskapen jobbar hårt med nya metoder, uppfinningar och formulas och kommer garanterat bli ännu bättre på att hantera textilen. Nu är frågan om samhället kommer steppa upp också. Sverige är förmodligen varken bäst eller sämst på att samla in textil, men oavsett vart vi befinner oss idag så är det helt uppenbart att vi kan bli bättre och göra det enklare för konsument att lämna in textil. Stora mängder slängs idag, enligt den senaste undersökningen (som är några år gammal) cirka åtta kilo per person eller totalt 80.000 ton. Men i takt med att vi bli bättre på att faktiskt göra något av det som samlas in kommer den siffran säkert att öka, ungefär som med papper som har en väldigt hög återvinningsgrad på omkring 75 procent.